Varför intala sig själv att man är lycklig. För ett ögonblick trodde jag att mitt ruinerade liv hade funnit en liten lycka. Jag trodde för en stund att jag var älskade och omtyckt. Jag gav bort mig , för att kunna gömma mig själv i nån annan. Jag vill inte släppa in någon, tvinga mig inte att behöva göra det igen. Det var som att jag hittade en bit mod på vägen till dig,

på vägen till ett krossat hjärta.

Förväntningar är överskattat, livet är överdrivet, kärlek är inte nödvändigt.

Varför förlita sig på en känsla som får en att snurra av förvirran.

Jag har alltid hatat att lägga på och säga hejdå.

Det känns som att någon stulit något från min kropp, den är inte komplett.

Du tog nått.

Jag trodde detta kunde bli en vändning men allt blev som ett till lager av besvikelse, ilska och tårara som ska svämma över mitt rum dom kommande dagarna/ veckorna FUCKING GREAT

Jag trodde du kunde förändra, inte förstöra.

Jag känner inte igen ditt ansikte längre.

Känner bara en rörelse i vinden som jag avgudar, som jag saknar.

Jag känner inte igen ditt liv, vet inte vad du tänker på längre.

Vet inte om de du tänker är vad jag tänker på nu.

Känner bara igen dom dåliga stunderna, det negativa. Vi kunde lika gärna vara två främlingar, som letar efter något som skulle liknas oss.

När jag tappade allt, när det försvann fick någon annan mitt då?

Man blir lämnad med ingenting att leva för

så jävla ovärt liv

jag vill inte behöva någon

Så skaffade Evelina Johansson en blogg, slut.

Sitter här och knaprar på 2 frallor jag hade verkligen sett fram emot att äta dom i lugn och ro. Men fick istället kommentaren " ska du verkligen äta den där" . Jag la ifrån mig den för några sekunder och tänkte på sommaren, fan ska ja gå ner några kg, tanken flög iväg som vanligt och jag kunde som vanligt inte motstå lukten av en färsk fralla med ost på. Så jag tryckte in den i munnen både för att irritera min bror, men även för att mäta min nervösa mage. Försöker även lista ut hur man gör med CSN kortet, har äntligen aktiverat det och ska fara till Göteborg på Torsdag. Magen är så nervös att ja håller på att spricka, alla tankar far runt, ja får ju för fan ont i huvudet, SLUTA TÄNK EVELINA.

Snön har kommit till örebro, är det härligt ? Nej det är inte härligt, jag väntade på snön i december. Kom den då? Nej, den kommer när man som minst önskar. Jag har köpt mig pumps, jag sitter naken med trosor framför datorn och springer mellan kök och datorn jag försöker gå in mina pumps. Min blick drar sig till fönstret brevid mig, de är vitt, ja avlider, ja får svårt att andas och slänger av mig mina pumps, i en så kallad attack. Springer in i mitt rum och tar på mig mammas fleecetröja. Och nu ska ja börja packa upp termobrallan. Ibland önska jag att jag var en björn.

klart slut / Evelina